Halvtid 09 och något nytt

Läsare hänvisas till: Elektrisk matlagning och Venaröds veckoarkiv

26 maj

Livet i 75 tårtbitar

livet i 75 tårtbitar:
resten, om något alls blir kvar
är bara torra smulor
bräckliga ben
livet går fort, säger kvinnan
mittemot mig,
åren bara försvinner,
kom ihåg det

jag planterade granarna
på min tomt för 30 år sedan,
säger hon
30 år sedan, inte i förra veckan,
nästan en halv livstid

nu är de höga och så glesa nertill
att vi ska såga ner dem
jag var en ung kvinna när jag planterade
granarna, nu är jag på väg att bli gammal

en ny dag,
en ny tallrik
sakta sakta lär man sig
att ingenting ta för givet
livet i 75 tårtbitar
hur många har du ätit
hur många har du kvar

21 maj

Ordning

det finns ingen ordning längre
ropar pensionären på torget
i ena handen håller han en falukorvsring,
i den andra en treliterskartong California White

en kvinna hörs ropa genom morgonens
suddiga konturer
att här, här börjar livet
men ingen finns där som hör

utanför sjukhuset står en lycklig man
som fått sitt liv tillbaka
han tycker att något borde synas,
att någon borde vända sig om och se

men vi bara skyndar förbi med våra
tysta meningar, mittemellan arabiskan
och spanskan känner vi oss lite klämda,
lite skrämda

vi som gör rätt för oss och aldrig klagar,
vi som ingen annan ser än oss själva
vi stolta svenskar, vi som byggde landet
vi som skulle ha fått det så bra

tiotusentals tunga suckar hänger
över våra gågator och nystädade shoppingcenter
som åskmoln på första semesterdagen
en brev postas med en ilsken liten insändare

signerad
”vän av ordning”

20 maj

Malmö: minnesmina

tyskar fotograferar optimistorkestern
holländare skorrar mjukt om skor
kvällarnas kräftgång på Lilla Torg

”jag älskar inte staden ännu,
men jag älskar i den”
räcker inte det
jag är inte försenad

du sjunker in i dig själv igen
en äldre man i kycklinggula velourbyxor
äter en korv utanför Överskottsbolaget
jag står och försöker ta in allt

som att vagga sig själv till sömns
i en barnvagn för vuxna
skivan går på repeat hela natten

17 maj

jordfräsen för mig framåt
jag är hjälplös i dess kölvatten
den är en havsutter, en vattenskoter
som drar mig ner i jordens plogvågor
här ska bli fin matjord
här ska potatis ligga och bli fet,
gulvitt guppande

13 maj

också en värld;
de som sparar plastpåsar, fryspåsar,
påsklämmor
som dyrgripar
som inte kan skiljas från något
gammalt

jag går på gruskorn,
går på deras vägar,
vägar som de tagit hem, dragit
asfalten närmare,
ända upp över
ögonbrynen

10 maj

när jag var liten
gick en man omkring på torget i Bergshamra
och ropade ”Bangladesh!”
han kallades för ”Bangladeshkarln”
mer än så vet jag inte
när jag var liten

5 maj

100 263

100 086 döda
i alla fall nyss
nej, nu är det
100 097 döda
på sex år
och då är inte soldaterna
inräknade

under tiden, i Malmö,
leker någon med sitt luftgevär,
Drive-by shooting
på Sallerupsvägen,
coolt,
men ingen skadas
och busschauffören
kan lugnt stanna vid IKEA
och passagerarna
kan passa på att
köpa kontorsstolen Karsten
medan de väntar på
en ny buss och chauffören
omhänderas av snälla
kollegor och man tror
att gärningsmännen
färdades i en Volvo
bilderna finns på nätet
bara minuter efter
det inträffade

100 249 döda
Daughter of dead woman
Ahmad Shalal, football player
Son of dead woman
Eleven oil facilities protection guards
Mother of baby
Tariq Adhab, student
Seven Mandaean goldsmiths
alla döda
inget märkvärdigt alls,
det är svinnet man får räkna med
100 263

3 maj

Markörer

gammal brun rock i garderoben
hängs ut på vädring
innan regnet kommer från öst,
från Önneköp från Långaröd

knastrande fickor måste undersökas
jag stannar upp, förundrad över:

en svart hundbajspåse, oanvänd
men varför – jag har aldrig haft hund

ett kvitto från ”Barnvagnen”
i Lund, några veckor efter sonens födelse:
lättare att gissa sig till

en sönderriven bild på en svamp;
jag har ju förstås aldrig tyckt om svamp

en flyer för ett torgmöte i Hässleholm
den 9 november okänt år,
”Staden är vår stad – ut med rasisterna”
ett torgmöte, ännu ett av alla dessa
som jag aldrig gick till,
ännu en av alla dessa flyers
som artigt togs emot
och glömdes i en av alla rockars alla fickor

dessutom fick jag reda på att jag rest
till Jägersro via buss den 27 december 2004,
och gud vet vad jag skulle göra där

alla dessa kvitton alla dessa biljetter
alla dessa markörer i våra liv

30 april

Stenarna

jag vandrar omkring i Hörby
med en tung grå sten i handen
nyss bad jag om få den beskriven för mig

den har en hjärna, och den har fyra skuggor, stenen
den är känslig och kan krossas som bara en sten kan
om man låter fingertopparna vandra över ytan
så känns det som en gammal skrovlig asfaltsväg
en sommardag någon gång långt bort
i rumtiden

jag vandrar omkring i Hörby med en sten i handen,
i en plastkasse, i en blå plastkasse
stannar vid ett buskage och lägger ner den,
försiktigt, låter den vandra vidare